Urufu Runderu (Lundell) ??

[namnlös]

Gillar ni honom ?
var finns han på det musikaliska trädet,
säg att man gör ett träd med alla olika frukter musikaliskt,
alla har ju sin plats ...
Kul med "Livet är en fest" på radion
där jag tror AFR var med ... och Ulf.

Vilka andra har grenar runtenom dessa två ?

Kjell Höglund, Magnell ... hmm ...

Vore kul om A och U skulle stråla samman
i något sammanhang, någon festival
o jamma lite ... med sina olika musiker ...
Två trumset typ "The Last Waltz".

Skrynkelnosigt ?

[Micke L]

Lundell tillhör helt klart jämte F och John Holm dom absolut största inom svensk rock tycker jag. Tyvärr så har han väl kanske dom senaste åren haft lite problem med att redigera sitt låtflöde, i den meningen att i stort sett allt hamnar på skiva. Senaste CD:n "Lazarus" är det rikitgt illa ställt med och sorgligt nog så blev väl inte konserterna på Tyrol, Amiralen och Trädgår´n vad dom hade kunnat bli om han hade rensat ut den jobbigaste och mest trögjobbade boogierocken.

Dessutom så gillar jag inte den aggressiva och hånfulla attityd mot sin publik som han har lagt sig till med under senare år. Hans arroganta sätt får ju nästan Dylan och Van Morrison att framstå som riktiga mysgubbar. Ur övrigt musikaliskt perspektiv så visar han ju med sina tre nya samlingar att han utan tvekan skrivit in sig i svensk rockhistoria för alltid.

AFR och UL har ju vissa beröringspunkter fast det är väl tveksamt om dessa herrar anno 2006 har så mycket att tillföra varandra. Det känns väl som att F har avancerat lite väl långt rent musikaliskt, framförallt live, för att UL skulle ha något att tillföra i ett ev samarbete. Det vore ju intressant att höra vad Mr F själv har att säga om saken. Dom har ju delat på Ebba Forsberg och Maria Blom, engagerat sig för Ship To Bosnia båda två (om än vid olika konserttillfällen).

Dessutom är det ju så att när det har bjudits tillfällen för lite speciella upptåg och jam (Tradgårdsföreningen, Gbg sommaren 99 var Eva Dahlgren förband. Skarpnäck sommaren 94 + andra tillfällen var Mats Ronander förband o s v) så verkar UL ha avböjt liknande saker eller så har det inte ens kommit på tal. Lite synd... eller kanske bäst så... jag vet inte...

Micke

[namnlös]

Ulfie har förändrat, förvandlat mig
och följer mig och jag honom
som man till man, människa till människa.

Jag älskar honom så (d)j--la mycket
för den han är och det han ger.

Jag vet att det kan blixtra till,
men kärleken till helheten av upplevelsen
av att se honom överbryggar det.

Ömsintheten i mötet mellan man och kvinna
i hans musik är bara en sak.

Och det kryptiska sätt han uttrycker sig
med ett helt eget språk,
som inte alltid behöver förstås ...

Jag är inte med i flocken, utan kommer till honom
som en individ.

Som med Dylan, så hänger jag på varje ord,
kopplar in mig i varje nu, varje fras, gest,
varje nyans ...
(önskar jag kunde ta in det på olika kanaler och
förstärka varje instrument för sig, detta gäller även AFR o band.)

Det finns pros and cons med att gå på konserterna,
i o m att det är stor publik och mycken törst
så är förekomsten av vakter som inte alltid är så känsliga
ett con ...
En viss aggresivitet om än inte aktiv sådan i o m sammanhanget
gör att jag inte alls vet om jag går i sommar.
Jag kanske lyssnar utifrån i gröngräset.
Det blir en sån clash mellan det fina och det grova energimässigt.

Jag uttalar mig inte om hans förhållande till publiken,
mer än att jag har en känsla att de längst fram kanske kan
"dra ner" "energin" med sina "kom igen nu rå..." och annat ...
som han vände åt andra hållet då han ville ha sång från publikhavet.
Jag tycker mig veta att han vet vad han gör.
Ibland är det bara the big G (Garfunkel) som förstår en.


Just nu lyssnar jag in mig igen på "En Eld Ikväll".
Gillar vad han får till med gitarr, röst och lite annat ...


Och ändå vet jag inte vem Ulf Lundell är.
Vem han är just nu,
vem han kommer att vara nästa gång vi ses ...
Och inte ven Anders F Rönnblom är heller.

Och "det är spännande som --n" .