deLillos

[Hibbitt]

Här kommer en sån där kommande-generationen/f-headstädärende/fans-out-there-grej som kanske är kul att höra om. Medan jag ändå sitter här och lyssnar in mig på U-RP.
Var i Oslo och hälsade på Lars Lillo-Stenberg i december. (Och eftersom vi till skillnad från vårt grannland inte känner till grannlandets artister, så förmodar jag att det är på sin plats att förklara att nämnde Lars har ett band som sedan tokgenombrottet 1986 med "Suser Avgårde" varit typ Norges största popband.
Lars gör även fantastiska soloplattor - senast en naket sparsmakad Pröysen full av angst.
Och så har han bandet Young Neils som spelar dagen innan julafton varje år för ett utsålt Rockefeller. Yes - han är extrem Neil/CSN/BuffaloSpringfield-fan. Inte helt fel när Neil på en konsert i London '93 hade på sig en YoungNeils-tröja... )
Nåväl. Jag skulle kolla in deLillos på Rockefeller och då var i byen några dagar så var jag på plats redan för soundcheck/backstagemingel och vi kom in på... Rönnblom!
Jo för en 15 år sedan eller något så hade jag gett Lillo-Stenberg en blandkassett med Rönnblom. Som föll i mycket god jord tydligen. För sedan på efterfest berättade bandets basist Lars Fredrik Beckström historier om att han hade dragit kassettkopia på den där tapen och spelat som tokig och haft i bussen och när deLillos var i Stockholm och mixade någon av plattorna för ett gäng år sedan hade de jagat huvudstaden runt efter Rönnblomplattor. Besvikna och förvånade hade de bara kommit över en styck samlingsskiva. (Bör väl varit "Romantiken" eller "Frestelsen", detta kan ha varit nån gång efter "Caviar Pizza" kanske)
Och jag hade bannemej glömt att jag hade gett honom handplockade AFR-låtar för hundra år sedan. (Knastriga LP-skivor till C90-kassett - those were the days.) Vilket plötsligt får mig att förstå kanske eventuellt varför titelspåret på deras skiva "Kast Alle Papirene" påminner om "Sänd Upp En Doktor". Bara lite lätt, några rader, en stämning av att kasta bort vad man samlat på sig. För att må lite bättre. Satt till en snyggt melodisk halvakustisk ballad. Inte alls någon kopia men förmodligen en undermedveten association någonstans ur bakhuvudbanken av god musik och text där, Lars.
Världen är ibland mindre än man tror. Norge är Faraway So Close alltid. Mer bra musik där än här vågar jag mig på att påstå.
www.delillos.no
...men jeg har sovet så lite jeg at jeg har levd ekstra lenge i våken tilstand...
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

deLillos' debutplatta "Suser Avgårde" från 85/86 har röstats fram som bästa album någonsin i Norge. Och det firas med ett utsålt Rockefeller där hela albumet kommer att framföras sång för sång.
http://nrk.no/musikk/1.2773903
http://www.dagsavisen.no/kultur/musikk/article296653.ece


Nuförtiden sker sånt allt oftare. Waters gör Dark Side och Jethro Tull har kört Aqualung från '71 och Pugh körde Ett Steg Till igen för ett gäng år sedan och nu har han kört Pugh'69-grejen med Loffe/Jojje/Ja dä ä dä och Who gör Quadrophenia av och till och Elton gjorde sin 75:a Captain Fantastic i New York härom året som 30-årsjubljippo osv.

(Intressanta tankar dyker upp... Komedia 30år nästa år... Eller hela Måsarna-plattan live på Fårö... Eller Krig&fred&countrymusic bland revolutionärerna på Kafé 44 med snygg collagebildbackdrop... Eller decenniumtemakonserter...)
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

Nu är det gjort.
http://www.dagsavisen.no/kultur/article316590.ece
En makalös afton för lillo-headsen sålunda.

_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

http://www.operaen.no/Default.aspx?ID=26876&ProductID=PROD413
De gjorde en sån där spela-hela-albumet igen. Dubbel-LP:n Hjernen Er Alene firade 20-årsjubileum. Men denna gång fick bandet nöjet att husera på nya operahuset med stråkar, blås, rekvisita och NRK-kameror.
Kul att se operan också. Väldigt lyckat bygge - som ett stort snedställt isberg i vattenbrynet. Med promenadmöjligheter över hela taket (som aftonen till ära projeserade omslagkonvolutets hund!)
http://2.bp.blogspot.com/_B2l4zAkrWJg/SxwYHDcDMuI/AAAAAAAAIvo/IuTxnQEd0XA/s1600-h/Bilde+1310.png
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Micke L]

Bäste Hibbitt!

Jag vet vilket idogt arbete du idkat här för att få forummedlemmarna att upptäcka deLillos. Utan någon respons också dessvärre. Jag vet själv hur det är eftersom jag själv har pushat för både Anders F:s och Lundells förträfflighet i kretsar där det kan tyckas lönlöst. Men brinner man för något så gör man. Men nu min vän får jag berätta för dig att jag genom Spotify:s försorg har upptäckt dina favoriter. Ett helt fantastiskt band. Har hittills hört "Huskeglemme" och "Hjernen er alene" som finns utlagda där. Har dock funnit att det finns en hel del album på CDON som kommer att inköpas såsmåningom.

Har redan hunnit få en hel del favoriter. Gillar svänget i låtar som "Mörke Mathilde", "Fastesangen" och "Sveve over byen". Där låter dom förresten lite grenn som ett jäkligt bra isländskt band som heter KK Band. Ett band som jag förstått det har samma status på island som deLillos i Norge. Men som sagt jag kan inte finna någon direkt dålig låt på dessa två album. Så stort tack HIbbitt och Spotify för denna upptäckten .

Micke
_________________
"Popjournalistik är när folk som inte kan skriva intervjuar folk som inte kan tala för folk som inte kan läsa."

Frank Zappa

[Hibbitt]

Kul Micke!
Ja de är makalösa faktiskt. När man knäckt koden kring deras personliga mix av naivism, kinksartad pop, neilyoungigt oväsen och förstås Lars Lillo-Stenbergsk storhet.

Var över i Oslo i december när de hade en kalasmånad.
Dels var det release på dubbel-dvd:n som spelades in för precis ett år sedan - en dokumentär + konserten på Operan där de framförde hela dubbelalbumet Hjernen Er Alene.
(Yes jag var där då också...)
Dels firade de 25-årsjubileum med att göra en helt crazy grej! 3 utsålda kvällar på Rockefeller.
Där de skulle köra 1:a set som premiärspelning av det nya outgivna albumet Trist å være glad.
Där publiken fick konvolutet vid insläppet och den just spelade konserten på cd gratis när de gick ut; instant recording alltså.
Där sålunda det efter 3 konsertkvällar existerar 3 olika versioner av nya skivan Trist å være glad! I olika konvolut.
Och efterfest med Jens Stoltenberg till och med...
Först var det tänkt att det skulle stoppa med detta men när folk insåg att nya skivan inte skulle finnas att köpa så tänkte de om och ska nu göra en studioversion av Trist å være glad också.
Och för att göra det till en minnesvärd grej - igen - så bokade de in sig på Abbey Road och var där nu förra veckan. Såå big om man frågar mig!
Lite länkar:

http://j.delillos.no/j/forum/viewtopic.php?f=5&t=542
http://dittoslo.no/kultur/delillos-feiret-bursdag-1.5858163
http://www.nrk.no/kultur-og-underholdning/1.7365522
http://www.nrk.no/nett-tv/indeks/239869/
http://www.oslokino.no/incoming/article395899.ece
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

Micke! (Och alla andra förstås.) Haru hört att deLillos sjunger om Örebro på nya Abbey Road-versionen av Trist å være glad!?

_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

Förra singeln Tapetser meg i gangen før du går var 9 minuter angst och gitarrmangel.
Nya singeln Nationaltheatret är finfin powerpop med Peoples Parties-texttema, kända skådisar och hur man uppgraderar festen från mousserande till brännvin.
http://www.vgtv.no/#!id=56193
Videopremiär!
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

http://www.nationaltheatret.no/deLillos+-+livet+er+en+liten+dings.b7C_wRjU3C.ips
Var i Oslo i helgen och kikade på deLillos nya grej - ett sorts skådespel/musikteater/konsert med band och skådespelare blandat.
Med sånger och dessutom all dialog klippt rakt ur låttexterna.
Intressant och mestadels helt lyckat.
Framför allt ett tillfälle att höra en del mindre vanliga och några av de mer introverta lågmälda sakerna.
Det är Ole Anders Tandberg - i Sverige kanske mest känd för lyckade Mozartuppsättningar på Stockholmsoperan - som donat ihop det hela.
Passade på att lämna en F-Biografi till Lillo-Stenberg förstås.
http://www.vl.no/kultur/delillos-pa-liv-og-dod/
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

Dom har blivit frimärke! Från och med idag.

https://www.facebook.com/PostenNO#!/photo.php?fbid=647072841980814&set=a.647073191980779.1073741825.174875295867240&type=1&theater
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

LARS LILLO-STENBERG - Synger Munchs Hjerteblod

Kom i posten idag. Spontan kommentar efter en förmiddags lyssning:
Glimrande!
Hur bra deLillos än är på superpophits och brutala rockattacker så är det så skönt när Lars L-S tar ner det till det lilla och kryper under huden på lyssnaren och sig själv.

Här får vi ljusaste kammarmusik, svarta ensamhjärnevindar, borgerlig soare, experimentell ambient, melodiskt singersongwriterpiano, gitarr, harpa, fiol.
Och så den målande rösten som passar perfekt. Och det är slående hur de Lillofierade Munchtexterna blir just så karaktäristiskt Lillo-Stenberg att många av sångerna lätt skulle kunna glida in på vilken deLillosplatta som helst. Som den nakna introverta sången.
Som en Hjerne er allene, som en Ensom tenker, som en Ett annet sted, som en Uskyldig.
Som en sån sång som ofta varar i längden, vinner över rockdängorna.
Nu får vi en svit av såna stycken, små melodiska smycken, ibland enkelt sångbara, ibland stämningsmålande meditativa.
Och det är verkligen en svit - många titlar smälter över i varandra sömlöst - där kanske helheten är större än pusselbitarna.

Naturligtvis är det snyggt också att inte köra den enkla vägen och ha kända Munchtavlor på konvolutet och i häftet.
Som alla Lillo-produktioner är detta smakfullt, högst personligt och precis så egensinnigt det ska vara utan att disrespektera upphovsman och tradition.
Stiligt.
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

Knappt styrfart på forumet sista månaderna. Och ändå ser man siffrorna på att det varje morgon är massor av folk inne o kikar om det är nån som skrivit något nytt så bästa sättet att få läsa något nyskrivet bör vara att skriva något nytt.
Lika bra att klistra in gårdagens recension av deLillos nya album Rett Og Slett Livet.
Kanske nån som råkar höra den - eller blir sugen att.



04 Nov 2014, 10:32
Nu har jag umgåtts med skivan över helgen. Tänkte jag skriva. Men sedan dess har jag varit i London och en massa annat. Och lyssnat på cd:n många gånger.
Egentligen gillar jag inte såna spår-för-spår-recensioner.
Men nu blev det så ändå.

RETT OCH SLETT LIVET
Den typiska öppningslåten på en deLillos-platta. Upptemposång förstås och den enda gitarrdrivna låten här. Listpoesi av enkel modell. En titelsång som inte har så mycket att göra med plattan i övrigt. Och som samtidigt likväl sätter temat för plattan – livet. Och därmed döden. Och alla tillfälligheter och valsituationer däremellan.
ALT STÅR I MIN MAKT
Inleds med en sorts invokation, intro, primalpampigt. Intressant komposition – samtidigt ett varierat avancerat melodibygge, samtidigt en trallig deLillos-standard och samtidigt den råaste vokalinsatsen. Rått men vackert. Många bitar i pusslet. Många facetter i sången. Att välja eller inte välja – det är frågan. Och varje ickeval är likväl ett lika stort val.
TERNINGAR
Mer av ödets tillfälligheter och val. Bygger upp mot en lång jamfade med ambientartad flygel och stråkar – ett tänk besläktat med Synger Munchs Hjerteblod. Dock – om jag måste välja den svagaste titeln på skivan så landar jag på denna.
ONKEL TICO
Fantastisk liten melodi. Besläktad med en sån Neil-typ-av-sång som Love In Mind. Naket sparsmakat. Och likväl melodiskt intrikat likt Joni Mitchells pianoharmonik kring Blue och For the Roses – framför allt i mittensektionen. Någon kanske hör folktonen i en Cornelis Vreeswijk kring 1970? Fantastisk.
MIN BESTE VENN
Genom vissa specifika ordval flaxar kanske någons tankar iväg bort mot Lillos gamle trumslagarvän Rune L, men det är ju Lundevall som gjort text och musik och sångmelodin påminner inledningsvis inte så lite om Big Stars Thirteen men sen svävar den ut över byn i sånt pianoflipprande igen a la Munch-plattan och vidare genom en jazzshufflig jamsektion. Detta jokkefierade jubileumsår är det dock omöjligt att inte tänka på Nielsens Bestevenner från Trygge Oslo med rader som till exempel ”alle veit hvor de penga gikk hen och selv om jeg fikk mangen nye var du fortsatt min beste venn.” Mycket bra alltihop. Hoppas bandet live utnyttjar instrumentalpassagen på slutet – väldigt tacksam slinga och takt att jamma loss på i ett helt nytt deLilloslandskap.
TVILEN ER MIN VENN
Beckströms första här. Någon tidning skrev att detta var en bottennappig bagatell. Men nejnej. Den växer och vill liksom inte sluta växa. Läckert rytmiskt intrikat mellan pianots, gitarrens och trummornas olika takter och ovanpå en snygg melodi och likt de flesta sånger här snuddar vi igen vid valmöjligheter och livets olika vägar.
KJAERE FATTERN
Fint och personligt. Alla dessa familjesånger, alla dessa sånger om livets olika faser. Väldigt perfekt solopassage, både melodiskt och arrangemangmässigt – melodisk fiol och sång och läckra mothugg av Lundevall.
TO PÅ CAFE
Och så kommer fatterns sång, en riktigt typisk Per-text och en mycket bra låt denna också. Drivande tempo och naturligt berättande melodi och en situation att känna igen sig i… En öl till och mitt liv hade tagit en helt annan väg. Perfekt finkonstruerat gitarrsolo. Någon kanske letar ledtrådar och funderar på varför sången sluter med att igen och igen upprepa titeln på Bjørg Viks 80-talsnovellsamling Snart er det høst. Någon kanske kikar i den boken och på första sidan läser ”til Lars”.
BARNEBARNAS BARNEBARN
Inleds med tematiken från min gamla favorit God Natt med sitt sitt-uppe-på-natten-tema; yes that’s me. Storslagen och samtidigt lågmäld. Beatles tänker jag att Lillo har lyssnat på nån gång. Beatles är bra. Någon kanske tänker ELO eller deLillosk traditionell powerballad. Alla får tänka vad de vill. Jorden är bra att ha. Lillo-Stenberg är bra att ha.
DRÖM
Å en exemplarisk avslutning och vilken bra låt! Perfekt framförd av Beckström nära mikrofonen och lyssnaren. Livet, döden. Makalöst bra i sin korthet. Livet är en dröm som Kalvik sjöng.


Så…
Varje spår är sitt eget spår. Och är ett helt ok eller skitbra spår.
Men framför allt känns det som att skivan är perfekt sekvenserad. Varje låt känns helt rätt efter den förra, varje uppbyggd instrumentalfade fyller sin funktion för att leda in mot nästa spår. Melodiskt suggestivt. Behagligt men också vackert scary.
Så som Munch-cd:n fungerade och även tex Huskeglemme hade en del av det tänket.

Att Lars L-S inte alls spelar elgitarr präglar förstås soundet. Intressant att se de stora linjerna när den stora historien ska skrivas – man ser ett övergripande flygeltänk på dessa två nämnda skivor.
Som kontrast till Kanke Snu-plattan som var den (hittills) mest gitarrdominanta plattan.

Jag är förvånad att jag gillar skivan så mycket som jag gör. Jag är inte den som brukar gilla keyboards.
Kan till och med tycka klaviaturinstrument förstör bland gitarrerna.
Jag gillar gitarrer – akustiska och elektriska och basar och mandoliner och banjos och ukuleler.
Men jag gillar skivan mycket. Spelar den gärna igen och igen.

Är övertygad om att gitarrerna kommer att komma tillbaka. På konserterna och på andra plattor. I grunden är ju deLillos är ett gitarrband med gitarrälskande medlemmar.

Sist men inte minst alls – alla dessa små detaljer. Som vanligt är produktionen pepprad med små små detaljer som knappt märkbart lyfter och förändrar soundet. Så viktigt! En liten lustig gitarrfras, ett litet slagverk på just de perfekta fyra takterna, en kort passage kör, en extrafigur på ett mellanspel, ett pling, ett skrap, ett dubbelslag, en accent, ett andetag.
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

deLillos - FAMILIEKONSERTEN Rockefeller 6 december 2014
Fugl i bur
Flink
Bröd
Min beibi dro avsted
Den feite mannen
Vår
Barnebarnas barnebarn
Kjaerlighet
Balladen om Kåre og Nelly
1984
Rett og slett livet
Töff i pyjamas
Neste sommer
Kokken Tor
----------------
Smak av honning


Floppy D och andra, tjohoo.
Öron- och ögonvittesskildring enligt följande:
Detta med familjekonserten var en ny erfarenhet. Julebrus och popcorn i baren och särskilda trappsteg så också de som är 1.28 långa kan beställa.
Fint också att lyssna på sångerna tillsammans med barn. Och hur bandet valt en passande setlista med teman stora och små barn kan känna igen sig i (att inte få vara med, burfågelfeeling, kjaerlighet) eller bara som är dråpligt crazy (feite män, mordhistorier).
Säkert extra spännande för en del små att få sjunga om dyre halvlitrer, aske och flasker overallt och jävel och fyfan och sånt.
Fugl i bur unplugged.
Härlig stämning och utsålt.

(kopierat från deLillosforumet)






deLillos - KVÄLLSKONSERTEN Rockefeller 6 december 2014
Tog
Kongepuddelen Odd
Flink
Bröd (kanske på fel plats men whatever)
Tärninger
Tvilen er min venn
Kjaere fattern
Nationaltheatret
Onkel Tico
Barnebarnas barnebarn
Töff i pyjamas
To på cafe
Vår
Min beste venn
Fullstendig oppslukt av frykt
1984
Dröm
Sveve over byen
Suser avgårde
Neste sommer
Kokken Tor
Min beibi dro avsted
Rett og slett livet
----------------------
Kjaerlighet
Smak av honning
Stum



Vet att de spelade Bröd på kvällen också men minns inte var. Kanske glömt någon mer?
Två härliga spelningar för en som ser deLillos lite för sällan.
Av Forumfolk var det inte så många. Jag och Dag vet i alla fall att vi var där på kvällen men om det var någon mer får någon annan hålla reda på.

Kvällen var inte helt utsåld men stämningen var på topp ändå. Säkert några av de vuxna i våra generationer som gick på familjekonserten och nöjde sig med det.
Och jag som lyckades vinna biljetter till kvällen på facebooktävlingen stod plötsligt med många biljetter men det löste sig.
Hela nya plattan spelades utmed kvällen.
Tog och Kongepuddelen Odd opluggade. Snyggt att inleda med några akustiska spår.
Kjaerlighet, Nationaltheatret och To på cafe några av de jag blev speciellt glad för.
Härliga gitarrpassager i Pyjamas och Bröd tex. Kokken Tor har förstås sina gitarrer men de är så specifikt kokkentoriga – andra sånger kan få mer personligt aparta gitarrsolon.
Och det kan aldrig bli för mycket gitarrer, Lars och Lars! Mere mere mere!

Överraskas av att tycka att de kanske uttjatade Pyjamas och Smak av honning var så bra – av någon anledning kändes dessa två helt fräscha, som nya!
Snyggt arr på Vår också med mer bandfeeling och utdragen fade.
Och Min beste venn och Onkel Tico.
Och Suser avgårde förstås.
Så bra!
Bra också att låta en del kända spår vila. Nej alla ska inte spelas alltid och jag saknade inte tex Hjernen, Finnes det en kvinne och Glemte minner.
Mycket bättre med Odd, Bröd och Dröm.
Signering - och god försäljning vad jag kunde se - efter båda giggen. Inga t-shirts denna gång.
Väl backstage långt efter midnatt var ölarna typ slut så det var inte jag. Och inte bandet. Hittade en öppen bar så det löste sig.

(kopierat från deLillosforumet)
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

Nu är det igång!
Kulturhappening (THE kulturhappening) november 2015: deLillos 30 år.
'15 album på 10 dagar'
http://www.dagsavisen.no/oslo/svever-over-30-%C3%A5r-1.387461

Under två veckor sker det otroliga att bandet kommer livespela precis alla sånger de någonsin spelat in.
10 gigs med typ 25 nya låtar varje kväll. Bättre än så blir det förstås inte. Be there or missa det.

Och parollen '15 album på 10 dagar' är blygsam och fel – två album är dubbla och förstås ska alla 30-40 låtar (EP:s, soundtracklåtar etc) som inte kom på albumen också spelas.
Allt.
I kronologisk ordning.
Två album per kväll typ.

Många deForum-mennesker går ju på alla. (Allt blir ju spännande jamenar World Gone Wrong och Infidels och New Morning är olika om säg Bob Dylan skulle göra en sån här pryl.) Jag kör 3 kvällar – tid och pengar kostar, inte minst i Norge.
Och förstås är detta inte så mångas tekopp här i Sverige :angry: men det är en så makalös pryl att jag måste nämna det. Har man metikulöst följt det här gänget sedan 1986 är det större än stort.


_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...

[Hibbitt]

Sanslöst…

Möt Sveriges største deLillos-fan!
?
Haha ja detta var spännande ett kort moment när världen skakades av denna laddade Sveriges-störste-deLillos-fan-maktkamp.
Och strax var plötsligt nämnda rubrik utbytt (!) mot Sveriges förste deLillos-tolker.
http://erikvalebrokk.no/velkommen-sveriges-storste-delillos-fan-natasja-holmboe/
”Rykten nådde skivbolaget att den första rubriksättningen inte var korrekt.”

/deChrillo
_________________
...dom pekar på allt dom pekar på inget programmerade att konsumera...